Presentation #1

En presentation är aldrig så rolig som när man får beskriva andra, right?
Särskilt goda (ha) och närstående (haha) vänner, som denna:

Lisa om Karin:

En tjej sprakande av energi och helt galna idéer. Hennes syn på världen anses ibland vara lite udda, då hon tror att Sörskog (ett ställe med norr om Bjursås där det endast finns fem stycken vindkraftverk och några skidspår) är världens centrum. Hon fick (av någon väldigt underlig anledning) MVG i svenska som slutbetyg i nian, men trots det har hon valt att söka till estet-musik. Ja, ni läste rätt, estet. Johan & jag gör vad vi kan för att få henne att undvika palestina-sjal träsket, men det kan bli hårt. Förutom att sjunga tycker Karin om att på fritiden gå och klappa på mormors kor (och låta mobiltelefonen ta ett dopp i dyngstacken) eller hänga på bilddagboken bland alla andra fjortisar, trots att hon själv med bestämdhet hävdar att hon inte är en av dem. Om ni ser en tjej cyklandes i 150 (bråttom till bussen!) nerför backarna från Sörskog på väg till Korsvägen med en fiollåda på ryggen så är det med säkerhet hon. Vinka glatt, hon bits inte!

Lisa om Johan:
Johan tror att han själv är smart, och har en tendens att lura lärare och personer omkring honom att tro det också. (Eller i alla fall få dem att tycka att han borde "vara smart egentligen", de få gånger då han använder sin hjärna.) Sanningen är dock att Johan har glömt kvar de hjärnceller han en gång i tiden ägde här i Bjurs, och de är nu sorgligt vilsna eftersom Johan alltsom ofta befinner sig i Falun eller i Grycksbo (jävla grycking!). Ibland ser man hjärncellerna vandra in på Konsum för att köpa godis, man kan då köpa dem (hjärncellerna alltså) för en femma om man har lust. Dock har Johan förvånansvärt bra musiksmak och klarar till och med av att fixa ihop en lyssningsbar spelningslista med bara svenska artister på spotify. (En bedrift få människor klarar av!) Be snällt om du vill lyssna! Ser du en brunhårig pöjk komma åkandes mellan grycksbo och bjurs på en moped som knappt har fungerande bromsar, och vinglandes försöka hålla sig på vägen när han skriver sms - då är det nog Johan du ser! Vinka inte, han kan bitas.

Lisa om Lisa:
Ja, vad ska man säga? Varje trio behöver ju sitt geni, och i det här fallet råkar det vara jag. Jag bor inte i Bjurs längre, jag lämnade individerna med lägre intelligens bakom mig när jag hoppade över en klass och började gymnasium i Rättvik istället. Rättvik är en mycket trevlig stad med röda, böjda gatlyktor. Här trivs jag bra! Ser du en lång tjej i klänning springa omkring och studsa och göra volter i Rättvik så är det med största sannolikhet jag. Kom fram och be om en autograf vet ja!

Så, nu har nu fått grundkunskaper i alla fall!
Fortsättning lär följa...